Får en del frågor ibland om Hellas stress. Hur jag hanterar den, vad hon gör när hon är stressad osv, så jag tänkte att det var dags för ett inlägg igen!
Jag tror jag har skrivit mycket av det tidigare, så det kanske känns som en upprepning för många.
Det främsta symptomet på att det har blivit för mkt för Hella och hon har blivit stressad är att hon inte kan ta det lugnt. Hon vankar av och an, tuggar på allt, slickar och gnager på tassarna, försöker få uppmärksamhet konstant, brottas & juckar med kuddarna osv.. Ibland kan det tillochmed gå så långt att hon försöker bråka med mig eller husse, eller stressleka med en annan hund på samma sätt som hon leker med en leksak eller kuddarna, hon glömmer helt bort språket och är väldigt oartig. Det är inte poppis kan jag säga!
Det här bemöter jag med passivitetsträning, beroende på hur pass intensiv hon är så har vi olika metoder. Om hon bara är i början av sin ”stresströskel” så funkar det oftast med att blänga på henne lite så går hon och lägger sig, men det får man gör många gånger innan hon ger upp helt, (som med allt med en bulle) så helt lätt är det inte. Förstärker det med lite klappar och mys när hon väl gått och lagt sig. Men om det är riktigt illa så är det ryggsäcken eller hålla henne i knät som gäller.. Ge henne lite tvångsvila helt enkelt.
När hon var liten pys kunde vi ibland sitta sådär med henne hela kvällen innan hon lugnade ner sig. Fast då var det inte lite brottning med kuddarna som var problemet, då var det djävulska bitattacker mot oss varje gång något var jobbigt.. Hon blev helt blockerad, och det inte gick inte att bryta alls. Ju mer vi nejjade, ju intensivare blev hennes attacker. Såklart, hon fick ju uppmärksamhet, precis vad hon ville ha! Den enda korrigeringen som fungerade var vattensprutan. Med den kunde vi bryta hennes bitattacker utan att ge henne mer energi. Det var tillochmed så illa att hon försökte bita instruktörsassistenten på valpkursen.. Jag tror jag grät nästan varje dag ett tag under det första halvåret med henne, så pass intensivt var det.. Tyvärr tror jag vi förstärkte stressen en hel del genom att reagera för mycket i början. Jag kunde inget alls om hundstress och förstod inte vad felet kunde vara först.
Vi fick höra att valpar bits, så är det. Valpar är jobbiga, dom undersöker allt med sina tänder, det ska vara så. Ta i från tårna när ni korrigerar så ska det gå över. Vi menade det helt enkelt inte tillräckligt mkt. Bullterriers är speciella och jobbiga som valpar.. Det kan ju inte stämma tänkte vi och började luska själva. Vet inte riktigt hur och när jag kom på att det var stress som var orsaken tyvärr, men har haft mycket hjälp av Malin, som äger Hellas kusin. För vanlig bullterror har det inte handlat om. Jag har träffat turbobullar med Hellas intensivitet utan stressen, skillanden är enorm.
Hellas framsteg är också enorma. För ett år sedan skulle jag inte vågat drömma om att kanske gå en vardagslydnadskurs med Hella och kunna träna, men det gör vi nu. Nu behöver jag inte passivitetsträna alls innan vi sätter igång träningen! Underbart! har haft mycket hjälp av dagis såklart, Hellas vistelse där har betytt mkt för hennes förmåga att kunna träna tillsammans med andra hundar. Likaså med rallylydnadsträningarna vi har varit och passivitestränat på, det är jag väldigt tacksam för. Men om vi inte har våra vilodagar är hon tillbaka i stressen igen. Hon visar dessutom samma symtom om hon är understimulerad, så det har hänt att jag har försökt träna med henne när hon vart stressad. Men det märkts direkt då, är stress orsaken till hennes beteende så kastar hon sig på tassarna direkt när man börjar träna istället för att bli glad åt en uppgift, som hon blir om hon bara var understimulerad.
Alla tuggben Hella får har också hjälp mycket mot stressen, och det var av den anledningen som jag började ge RKB i höstas. Det är också därför hon får så stor del RKB i sin barf-diet, ca 70% ungefär.
Så därför har vi vilodagar hela tiden, och nu vet ni lite mer om Hellas stress. Vet inte vad som jag kanske har missat att skriva nu, om ni undrar mer är det bara att kommentera. Om ni orkade läsa såhär långt dvs.
Kan hända att det blev ganska rörigt nu också, men det får ni ha överseende med.